jag har sagt det och jag säger det igen - jag spårar. det blir bara värre och värre och jag orkar inte mera. skolan är det låg prioritet på nu - imorgon kan jag fastställa mitt första g (eller tillochmed ig) då vi har nationella i fysik a och jag inte har pluggat just någonting. det här spårandet yttrar sig på många olika sätt och det är många saker/personer/sysselsättningar som blir lidande - och jag vill helst inte nämna dem här men jag blir ledsen. jag känner mig verkligen jätteledsen mest hela tiden. okej, där ljög jag - helgen har bjudit på ljusglimtar. lördag kväll hemma hos med malin men bara mys och pizza (stort tecken på en urspårning för min del) gjorde mig så jättejätteglad, liksom att få värma upp till match idag. även elli gjorde mig glad idag när vi stod och väntade på att få gå in på planen. och sen finns det ett glädjeämne till, men det jobbas på att glömmas och bör inte nämnas i offentli media. iallafall, jag mår inte bra, jag är ganske nere just nu och jag har verkligen ingen ork. jag förväntar mig inget utav er, men ni kan ju ha det i åtanken om jag inte är gladast i stan och är grinig och så.

vi hade match idag, som sagt. uppvärmningen gör mig alltid glad och jag blir så taggad. sen sjunker taggningen i takt med att matchen går när jag inte spelar. idag berodde bänknötningen på att det var på tok för jämt för ett inhopp i första, och egentligen i andra också men då hade redan axeln sagt ifrån på återuppvärmningen i halvtid. ett oavgjort resultat som kändes som en förlust och hem i bilen med mamma. det var tyst - jag orkade inte prata och svarade inte henne heller, ännu mera brist på humör och ork. hem, lite negativt datorsittande och ett lååångt telefonsamtal med mauwlin. du gör mig glad och får mig att tänka på annat - tack baby <3

eftersom att jag ingenting orkar eller vill ska jag snart gå och lägga mig på soffan, eftersom mama har vättat mina lakarn och jag inte orkar bädda. imorgon är det fysikprov. jag är så äckligt körd - jag har aldrig suttit i den här sitsen förut. jag ville verklgen försöka, och jag har gjort ett tappert försök, men det misslyckades. sedan är jag sugen på att bara släppa allt och fly till mormor efter provet och fram till på fredag eller något. det negativa med det är dock att jag då äve överger hndbollen - som får mig att bli lite glad iallafall. krama mig