Kemirapporten var relativt smärtfri faktiskt - den gick på några få timmar bara. Lite pytt i panna till middag, och sen kom jag på mig själv att åka bort till ett pilatespass på Nautilus. Jag kan verkligen inte vila och slappa - jag blir tokig. Det är som ett begär som jag inte kan stå emot. Franskpluggandet blev lidande, men jag ska ge det lite tid efter desperate hade jag tänkt.

Någonting jag verkligen lackar på är för tidiga bussar - de är hundra gånger värre än de som är sena. När jag skulle hem från Solna sprang jag från gymmet, just för att jag vet att den alltid gråför tidigt. Precis när jag kommer upp till vägen ser jag den susa förbi - tre minuter för tidigt. Därmed kunde jag se fram emot tjugofem minuter på den kalla och regniga busshållsplatsen - tack SL.