Uppsalaresan var rätt mysig ändå. Vi åkte bil, åt lunch, tittade i affärer, stötte på bekanta, åkte bil på småvägar och stannade på arlanda stad på vägen hem - bror skulle ha halloweengodis. 1,08 kilo - oh my! När vi kom ut på parkeringen igen snöade det! Älskade snö! Visserligen smälte det bort så fort det kom i kontakt med maken - men man får vara glad för det lilla! Mitt enda inköp, förutom födelsedagspresenter till far, var ett par stövlar. Jag har länge letat efter ett på bruna stövlar, jag blir så fruktansvärt helsvart när jag har svart duffel, svarta byxor och svarta stövlar - vilket jag ofta har. Igår fann jag ett par bruna stövlar, för x antal hundralappar. Egentligen har jag ju råd, men det känns inte värt det liksom - så jag funderar fortfarande på om jag ska behålla dem eller ej. De är fina, och sköna, oja! Men man kanske ska hålla i pengarna lite?

Den där löpturen jag hade planerat in var jag fast besluten att genomföra - trots att jag var väldigt sugen på att banga när vi stod där i snöblåsten och det var en grad i luften. Jag fick mor att släppa av mig vid nautilus i solna - ingen återvändo liksom. Med reflexväst, och utan tofs i håret, gav jag mig ut på två varv på torsdagsfemman, även känd som vinterrundan + sträckan till och från nautilus. 11 kilometer stannade mätaren på - jag var riktigt stolt med tanke på vädret. Vinden friskade rätt bra, och motvinden i allébacken vid stallet var riktigt stark - den backen behöver inte mer motstånd, ni vet. Att dessutom ha hår i hela ansiktet gjorde inte det hela mycket bättre - att försöka fästa det under sporttoppen var lönlöst. Håret var en stor boll när jag kom in, och det tog bra lång tid att få upp värmen i duschen igen. Sen stress in till stan för fars födelsedagsmiddag, på restaurang peacock. Det är ett japansk ställe på tegnérgatan - varmt rekomenderat! Maten var helt fantastisk! Jag har redan meddelat att jag vill ha min födelsedagsmiddag där i februari - innan huddingematchen!

Dagen bjöd på mer träning och sociala aktiviteter. Idag skulle jag ge mig på den outforskade roddmaskinen - jag är kär! Trots tre feta blåsor i händerna var det en träningsform jag gärna utöver igen! Efter det tänkte jag vara lite snäll mot min rygg och köra bålstyrka - herregud vad jag kände mig på bra humör när jag gick där ifrån! På eftermiddagen var mor och jag på bio. Vi ser ju alla Persbrandts filmer, men den här, Maria Larssons eviga ögonblick, var inte min favorit i alla fall! Efter det var det middag på en italiensk restaurang, och sedan hem till bror och risk-spelande. Solklar seger - så klart!