Ni skulle bara veta hur mycket jag njuter av att vara ledig! Eller, det kanske märks med tanke på att till och med bloggen prioriteras bort. Och det beror absolut inte på att jag är fullbokad hela tiden, utan snarare på att jag inte är det och bara njuter av att inte göra någonting. Jag har tränat, och umgåtts med familjen - och det har varit helt underbart. Datorn fick jag tillbaka från reparation under slutet av mellandagarna, men den har knappt fått någon tid alls - jag har vant mig vid att inte ha den. Nu mot slutet, som det faktiskt är, av lovet har jag börjat komma tillbaka till verkligheten lite smått, genom att börja kika lite åt skolarbetets håll - jag behöver det. I annat fall kommer jag aldrig att orka börja på onsdag igen.

Både jul och nyår tillbringades med familjen, och det var helt klart bästa jul och nyår någonsin. Stämningen var mysig och jag mår aldrig så bra som när jag ser mamma och pappa tillsammans - det är nog för att göra hela julen, allt annat är bara en bonus! Något jag, tro det eller ej, inte har saknat är handbollen. Vi har ju haft uppehåll sen arbogamatchen med a-laget den tjugonde, och vi går in i hallen igen på måndag. Jag längtar inte, och jag hoppas verkligen att jag blir lika biten igen så fort vi kommer igår, annars kommer den här terminen bli groteskt jobbig! Är det någon som börjat med kemirapporten förresten? Och vem ringde mig tre minuter över sex på nyårsdagsmorgonen, med dolt nummer, utan att säga något?