det där med klockan
I morse blev det kaos när jag, mitt under min morgonlöpning, upptäckte att jag räknat fel på tiden - jag skulle åka hemifrån om trettio minuter. Då var jag längst bort i slingan och fick väldigt bråttom hem kan jag säga, för att hinna äta frukost duscha och gärna klä på mig. Riktigt bråttom. Hur jag kom på det vet jag inte heller, men jag är glad att jag gjorde det! Kul att komma hem, helt genomsvettig och utan mat i magen och inse att det är dags att åka om tio min.
I skolan tyckte någon att jag skulle få tillbaka lite tid för all stress på morgonen; varsågod, en äckligt lång håltimme! Kemilärare Mathias sjuk och en lång lunch på det. Riktigt drygt. Feber tror jag att jag hade också; riktigt hängig, yr och på slutet började jag kallsvettas. Uscha! Efter religionen åkte jag hem och sov, lagade middag (och åt den!) och sedan hade jag nya krafter för lite träning - att klaga på sjukdomar är för mesar. Med tanke på min axel trodde jag att jag åkte dit för spänstträningen innan, och sedan egen underhållning på bästa sätt i gymmet restenade 90 minuter av träningen. Så blev det icke. Lite halvhjärtat började jag vara med på bolluppvärmningen, inte ens knäskydden hade jag på mig, men det hela slutade med att jag körde hela träningen. Jag var dock spänd och rädd hela tiden, jag är ju tillbaka i det läget att jag inte litar på min axel (även om jag kommit fram till att det faktisk är triceps jag har ont i nu = ingen gammal skada = jättemycket bättre!). Att jag inte hade knäskydd gjorde ju inte det hela bättre, och de låg hemma och kunde inte trollas fram.
Mail från två lärare hittade jag i inkorgen; fysiklärare Lars och kemilärare Mathias. Ingen av dem är säkra på att de kommer imorgon, vilket betyder att jag eventuellt inte ens har lektion imorgon? Eller jo, franskan, men den vet vi ju hur det är med. För er som inte vet: jag kan glida in lite när jag vill. Min lärare sätter alltid 100% närvaro och om jag kan svara på något är hon jätteglad. Om jag dessutom klarar övre halvan av VG på proven får jag MVG i kursen - bre deal!
I skolan tyckte någon att jag skulle få tillbaka lite tid för all stress på morgonen; varsågod, en äckligt lång håltimme! Kemilärare Mathias sjuk och en lång lunch på det. Riktigt drygt. Feber tror jag att jag hade också; riktigt hängig, yr och på slutet började jag kallsvettas. Uscha! Efter religionen åkte jag hem och sov, lagade middag (och åt den!) och sedan hade jag nya krafter för lite träning - att klaga på sjukdomar är för mesar. Med tanke på min axel trodde jag att jag åkte dit för spänstträningen innan, och sedan egen underhållning på bästa sätt i gymmet restenade 90 minuter av träningen. Så blev det icke. Lite halvhjärtat började jag vara med på bolluppvärmningen, inte ens knäskydden hade jag på mig, men det hela slutade med att jag körde hela träningen. Jag var dock spänd och rädd hela tiden, jag är ju tillbaka i det läget att jag inte litar på min axel (även om jag kommit fram till att det faktisk är triceps jag har ont i nu = ingen gammal skada = jättemycket bättre!). Att jag inte hade knäskydd gjorde ju inte det hela bättre, och de låg hemma och kunde inte trollas fram.
Mail från två lärare hittade jag i inkorgen; fysiklärare Lars och kemilärare Mathias. Ingen av dem är säkra på att de kommer imorgon, vilket betyder att jag eventuellt inte ens har lektion imorgon? Eller jo, franskan, men den vet vi ju hur det är med. För er som inte vet: jag kan glida in lite när jag vill. Min lärare sätter alltid 100% närvaro och om jag kan svara på något är hon jätteglad. Om jag dessutom klarar övre halvan av VG på proven får jag MVG i kursen - bre deal!
Kommentarer
Trackback
