det här har minst sagt varit en dag som har svängt fram och tillbaka, upp och ner, bak och bram - lite som mitt humör blir av krumilurpillrena. dagen började med sovmorgon, och jag vaknade bredvid min lycka presonifierad - viktor. när jag hade lämnat av honom vid tåget trodde jag hatt jag hade mer tid än vad jag hade och det hela slutade med att jag fick sätta nyttrekord på cykelvägen till skolan - fjorton minuter, bra jossis.då kom den första dalen i den här berg-o-dalbanan till dag - återlämning av måndagens kemiprov. 16/30, inga betygsgränser var ännu utsatta. men hallå! 53% rätt - skojar ni med mig eller? jag tyckte ändå att det gick bra när jag skrev det! då började jag tänka på äcklet till matteprov som vi fick tillbaka i måndags - ännu mer neråt - vad händer med mina provresultat!? efter kemin hade vi lunch, och då steg humöret igen så jag fick tillbringa en timme med min malin. massor med mackor och prat om smått&gott senare skulle min dag bli negativ igen - franskprov. jag är ör slapp vad det gäller att plugga till franskprov, det är ingen hemlighet - men det här var hemskt. det var massor med ord i glosdelen som jag bara satt och stirrade på, och hurvuda orden var feminina eller maskunlina; ole-dole-doff har fungerat förr? väl ute ur helvetets rum steg humörmätaren igen - jag stötte på johan och vi tog sällskap på vägen hem, han kan ju inte annat än höja humöret - tack!

direkt efter skolan begav jag mig till sjukgymnastiken, och här kom det som kom att bli dagens djupaste dal. jag har fått ont igen, det har blivit värre och vi har fått gå bakåt i behandlingen. jag försökte att tänka på annat där inne, men när min sjukgymnast mattias börjar prata om att han förstår hur hemskt det är, hur ledsen jag måste vara och att han så önskar att han kunde ge mig ett mirakelpiller eller någonting - då gick det inte längre. tack mina piller för att jag börjar gråta för allting! det gjorde så ont när han klämde och tryckte, och det är, tro det eller ej, sågott som lika illa som det var när jag först fick den här skiten. varför just jag? när jag kom hem ringde jag viktor, jag lyckades hålla tillbaka hela samtalet - tror jag, men när jag hade lagt på brast det igen, kan någon få stopp på det här? då ringde jag och grät lite för ölis istället. jag tyckte att hon skulle komma hit och hålla mig sällskap ikväll - men icke.

fredagkväll? det är sånt man skalängta efter har jag hört. min sysselsättning har dock stavats plugg. först skrev jag klart en engelskagrej, och sen har jag suttit och krigat med mitt svenskarbete. jag hde planerat att ringa mormor och få intervjudelen avklarad - men människan vägrade svara. till och med min mormor är ute oh röjer på fredagskvällarna - men inte jag. istället sitter jag nu och väntar på att viktor, honey, ska komma hit. han och de andra små baranen är på linkin park i globen, och jag får väl hem min pluppie om två timmar eller så - skynda dig.

det känns som att det är dags för en liten uppdatering på blog-fronten, eller hur? det blir liksom inte så mycket skrivande när det finns så mycket annat att pyssla med serni. onsdagen ägnade vi åt att göraoss iordning för party hos sebbe, för att sedan få veta att det är inställt. alla barnen ligger hemma i malins säng och är allmänt låga tills vi kläcker idén att traska bort till ursvik - och ja, traska var ordet! vi promenerade från fotbollsstadion till ängskolan och sen till ursvik, och vi promenerade även hela vägen hem. vi hade en brasa och musik - och visst hade vi mysigt, eller jag kan ju bara tala för mig själv iof.. torsdag betydde träffa micki inne i stan och slå ihjäl några timmar med tjejsnack och annat mys. vi träffade även malin, carro och fia - mumsmums! på kvällen var det täbyparty hos edith - mycket trevligt, tack täbyfolket! en, om möjligt, ännu mysigare kväll än onsdgaen! fredagkväll innebar en tripp till kungsträdgården för att besöka rix fm - artisterna var acceptabla - men stämningen var väldigt mys. tack för att ni är så snälla mot mig jesper&louise! på lördagen begav vi oss åter igen in mot kungsträdgården och den här gången var det nrj in the park som lockade. det var äckligt trångt, men det är lugnt - för jag hade en egen mänsklig sarkofag som skyddade mig! kvällen slutade hemma hos jossis med viktor&sebbe och ett stycket spiderman film.
denna söndag ville vi absolut inte gå ur sängen - men eftersom att någon skulle slava på sin koloni med sin pappi så fick även jag röra på mig. bara för att så följde jag med mammi ner och hälsade på viktor litegranna. när han senare kom förbi för att säga hejdå fann han mig sovandes i kemiböckerna - stabilt jossis. vi sa hejdå och så, men våra föräldrar hade tydligen funnit varandra och hade en intressant konversation om kolonilotter så vi fick lite extra tid tillsamans - men det tackade vi ju inte nej till precis.

det känns som att det är lite dags att liva upp gamla minnen. typ som det här; midsommar '05 i norrtälje med louise och britt. den bilden var lite söt, och jag vart lite glad när jag hittade den. ett annat fenomen som gör mig glad är viktor, trots att mina kemistudier inte går som de bör - men det är smällar man får ta här i livet! pusspusspuss <3

ännu ett "mitt i natten-inlägg". igår var jag ute och rände i näckrosen och ikväll har jag varit duktig i hemmet. jag har lagat middag åt min familj, tittat lite på desperate housewives och sen tagit tag i mitt pluggande - bra jossis! jag har skrivit en pluggplanering för de närmaste två veckorna. det slog liksom mig helt plötsligt att jag har sju inlämningar/prov de närmaste två veckorna - och jag ligger illa till på alla, så jag gjorde en skiss på hur många dagar jag behöver plugga för varje sak, och sen började jag lägga pussel. kontentan av det hela blev att jag kommer få det kämpigt på den sociala biten är jag rädd  - alternativt sova väldigt lite, jag får se vilket jag väljer. det står iallafall klart att jag för första gången är glad att jag inte tränar just nu. jag vet hur jag blir när det är maaaaaassor med plugg och träningar - jossis sitter och skakar och gråter av stress och prestationsångest. men inte nu inte! ingen handboll och allt är planerat in i minsta detalj - det här går bra ska ni se!



jag har haft det trevligt idag också - och det kanske är därför jag sitter här såpass sent! jag tog mig tid att umgås med min malin&min louise (bilden). eller tog mig tid och tog mig tid - det var jag som organiserade mötet på wayne's coffe, ja - på götgatan även denna gång. för er som undrar så har vi bytt tillhåll - från gateau i sturegallerian till wayne's på götgatan. varför? lite av en ekonomisk fråga - jag som inte jobbar har iallafall inte råd med 70x3 i fikakostand varje vecka, nono! och sen så har inte gateau min nya drog - chai latte. dessvärre åkte jag på en nit på wayne's idag. min hallonmuffin var torr som fnöske, nada mysmys! men min chai latte var god - så jag är glad ändå! och så var det ju trevligt med mina små älsklingar också - pusspuss på er <3

vad skulle ha hänt om inte vissa i min klass skulle ha varit slynor och sabbat vissa saker? oja, jag älskar er så klassen, i alla lägen vad ni än gör.. host! nej men ni är söta - men jag umdrar fortfarande - vart kunde vi ha stått idag om det inte hade blivit som det blev nu?

ett stycke dagsrapport. först från skolans kanske mest onaturiga naturklass - nv06c. dagen inleds med naturkunskap/biologi - på vilken vi diskuterar halshuggningar och vad man kan göra med frugan då mannen är dödad. även ämnen som handlade om dvärgar - och hur mäktig den fullånge i en värld av dvärgar skulle vara. ambitiöst klassen, ambitiöst! dags för idrott. jossis går på en minipromenad med louise och är sedan social i gymmet med sin johan, eftersom att hon inte får delta på skolidrotten med sin rygg. när hon kommer in i idrottssalen igen spelar klassen spökboll - med koner på huvudet och ser ut som en grupp vilsna kineser. ambitiöst klassen, ambitiöst! lunch. på rasten sitter vi i cafeterian och droger diskuteras. vilka de diskuterande använder, vilka som vore trevliga att prova, vilka som är lägst straff för samt annat smått och gott. ambitiöst klassen, ambitiöst. sen har vi kemi - hej och hå, en seriös lektion? javisst, jag minns ingenting av den eftersom den mesta delen av tiden gick åt till att prata med johan och få honom att inte nypa mig i knäväcken. tack gud för att jag anteckande ändå! övriga klassen? fokus på ... kommande långhelgen? ambitiöst klassen, ambitiöst. näst sista lektionen - svenska. här spelas det cs, chattas på playahead och facebook samt tittas på bilder och spelas minröj. ambitiöst klassen, ambitiöst. nu ser vi ljuset - en lektion återstår. det som egentligen är 80 min matte har förvandlats till 80 min kemi, med tanke på det kommande provet om en vecka. efter kanske max tjugo minuter av den frivilliga genomgången var vi tre personer kvar med läraren; jag, johan och felix. är det vi som är mest naturiga i klassen? ambitiöst klassen, ambitiöst.



sen hem och laga mat åt lilla brur - jossis har ansvaret då mammi är bortrest. sen tar jossis en lång promenad och kommer hem och sätter sig i soffan. då ringer malin och frågar om hon vill titta på match, aik f90-westermalms damer. jossis är tveksam med tanke på att nästa buss går när matchen börjar och hon kommer missa hela första halvlek. när malin berättar vilka som ska komma dit och titta lägger jossi på och börjar göra sig iordning för bussen. väl på plats, med malin, hedvig, viktor, can, sebbe mm så börjar jossis, för ovanlighetens skull, gråta när hon ser sitt gamla lag spela. jag tror att det bara var malin som såg det, med det var illa nog. efteråt var det svettkramskalas! amanda, micki, ölis, hanna - ni är så saknade, kärlek till er! sen packade vi in oss allihopa i ölis bil och begav oss mot solna. jossis,sebbe&viktor gick av på samma ställe och j&v promenerade tillsammans till näckrosen - trevligt! vi gick ner i tunnelbanan, för att konstatera att den precis hade gått, gick upp vid storskogen och gick utevägen tillbaka till näckrosen för att vänta på bussen - mycket värt! tack för en trevlig dag klassen, tack för en trevlig kväll alla ni som var där, och tack för trevligt sällskap i väntan på att få åka hem viktor!

det här kan uppfattas som ett lite argt inlägg - men, whatever. till att börja med så blir jag så arg på eurovision song contest. det var inte en enda riktigt bra låt med iår. the ark var de som jag tyckte mest om, men det var bara av den enkla anledning att jag har vant mig vid den. om jag skulle ha hört den för första gången igår skulle den ocksp ha varit blaha. och den som vann? hallå, den var ju inte bra någonstans. det finns en anledning till att man inte får rösta på sitt eget land - det land med flest invånare skulle vinna. idag har det formats ett nytt problem - det land med flest grannländer vinner. eller ja, alla röstar på sina grannländer iallafall. kommer vi någonsin mer få en vinnare från västeuropa? och åter till bidragen - kan inte svarige skänka massa bidrag til övriga europa? vi hade ju jättemånga bra i vår egen uttagning. det är ju synd om de andra stackars länderna som inte kan producera några bra bidrag, inte vad jag kunde se igår iallafall. när jag ändå håller på så kan jag ju ta upp andra saker som jag är lite småirriterad på - jag har hört att det ska vara bra att bli av med det. jag är så trött på när man får ett "jag ringer dig sen", och det aldrig händer något. om man inte vill ringa upp senare - då behöver man inte säga det. då kan man säga " vi hörs" som man vill låta trevlig. det kanske är så att man inte har pengar, eller tycker att det är toffligt att ringa upp, då kan man säga "ring mig sen om du vill" - den funkar även om man är osäker på om man dels vågar ringa upp, eller om man är osäker på om den man pratar med vill bli uppringd. och om man helt enkelt baraskiter i att ringa upp igen, då kan man nästan dra åt helvete för att det är så nonchalant. sen finns det de som "glömmer" också, men kom igen - sånt glömmer man inte. och om man av någon anledning inte kan ringa tillbaka - skicka ett sms för sjutton! det här är bara lite allmän klagan - påsamlad under de senaste veckorna, ta åt er ni som bör, för det är ett riktigt tråkigt beteende.

jag har lite mer saker som sänker mitt humör - ryggfan. den gör ont, ännu mer igen. inte för att någon jävel bryr sig, eller borde göra det för den delen heller, men det är min blogg - så jag skriver vad jag känner för. jag har börjat känna en känsla av orättvisa. varför ska just jag tas bort från det jag levde för? varför ska just jag? har jag förtjänat det på något vis eller? nu har det gått elva veckor utan träning. jag får visserligen cykla till skolan, gå på sjukgymnastiken och promenera - men det är inte samma sak - när hade jag träningsvärk senast liksom? jag tror inte att jag har haft det under hela den här perioden. igår började jag gråta vd middagsbordet på grund av det här. vi hade släktmiddag, mormor, morfar, morfars fru, mamma, pappa, bror och jag satt där och vi skulle precis hugga in på tårtan när pappa säger "jag kan ta en stor bit, den tränar jag bort snabbt imorgon!". jag vetinte varför det träffade så hårt, men jag började storgråta och var tvungen att gå därifrån ett tag. det här börjar gå över gränsen nu, någon kan väl få mig att sluta gråta för varenda liten sak iallafall!?

när vi ändå pratar om middagen så fanns det faktiskt en sak till som gjorde mig ledsen - sådär ont ledsen så att det verkligen känns och det är svårt att inte börja gråta (igen). när jag ser mamma och pappa tillsammans. de har ju varit skiljda i tretton år nu, och är jättebra vänner - men för mig är de ju mamma och pappa liksom. att se dem tillsammans, det får mig liksom att tänka på hur det skulle kunnat vara om de fortfarande bodde tillsammans. då skulle jag slippa välja mellan dem, vi skulle bo större - vi skulle med största sannolikhet inte ens bo här. det skulle vara så mysigt. jag älskar mina och leos födelsedagar, och julafton. det ä de gånger vi äter middag tillsammans alla fyra, och i vissa fall då även med lite övrig släkt. men att se dem sitta mitt emot varandra och rata varandra på ett så hjärtligt sätt, det berör mig. hade någon utomstående sett dem så hade de utan tvivel blivit tagna för att vara gifta. jag brukar aldrig någonsin tänka på att de är skiljda, eller tycka att det är någonting dåligt med det, bra när vi är allihopa tillsammans.

åhnej - nejnejnej! vilken dag. humörsvägningar à la jossis på g - och jag vet inte alls varför! jag har börjat gråta helt okontrollerat tre gånger idag - och har velat göra det ännu fler - lackat ur totalt på stackars oskylldiga mammi för ingenting och slängt sönder två pennor i väggen av ilska. dessa utbrott kombinerat med den lugna harmoniska jossis som shoppar med mammi, läser i glamour-tidningen och umgås med mormor. jag vet inte vad jag ska göra åt det här - det är ju verkligen inte bra. snart kommer jag ju stå här ensam kvar, ingen kommer ju stå ut med mig på det här viset i längden - det förstår ju till och med jag!

jag tror att jag har ett kaffeberoende, eller snarare ett latteberoende. idag när vi var inne i stan och tittade på present till min lillebrur och liknande så fick jag ett sådant lattesug att jag knappt kunde gå rakt. jag bara såg folk med pappmuggar från wayne's, coffe cup och robert's - jag blev helt stirrig! mina ben bar mig bort mot närmaste latte, och mammi fick snällt stå för fiolerna - sen var allt bra igen. det är inte bra, inte det här heller! jag kommer ju bli ruinerad, mamma är ju inte alltid där och räddar mig..

mormor mormor! jag älskar dig! du är ju typ bara bäst. jag har saknat dig så mycket sen vi sågs sist, och nu är du här igen, man blir ju så lycklig! jag var ensam hemma när hon kom, jag hade somnat på soffan framför tvn och hon väckte mig - fy fabian vad glad jag blev! och vad fin hon var! ny tröja och kofta som var så fint på, och jättebrun var hon, inget solaritum här inte, hon har bara en bra balkong och mycket fritid! hon har kommit hit med anledning av min lillebrors femtonårsdag, som infaller på söndag. morfar och hans inga är också här - fast de övernattar i järfälla - så det blir släktkalas imorgon. det ska bli trevligt! pappi kommer också - myspys!

välkommen tillbaka till civilisationen jossis! jo, jag har nästan känt mig isolerad de senaste dagarna. från och med i söndags för att vara mer exakt, bortsett från en liten del av tisdagen, vilket jag återkommer till lite senare. jag har pluggat. jag har umgåtts så mycket med mina matteböcker, till och med på vissa raster i skolan, och på en sovmorgon. jag har räknat så mycket matte att jag till och med drömde om matte inatt. anledningen till detta osociala naturarliv? jo, det heter nationella i matte b - och ja, jag hatar det! det är allmänt kännt att jossis har höga krav på sig själv, inte minst i skolan. jag la upp en plan för mitt pluggande; vad jag ska plugga på och när. idag var det då dags - och hej jag var nervös som vanligt. när jag vaknade på morgonen mådde jag tjyvens. jag mådde illa, så illa att jag fick kämpa för att få i mig frukost - och det mina vänner, en dag utan frukost, var år och dagar sen jag upplevde! en fruktsallad och lite kläder&så senare satt jag på cykeln när min johan ringde. han fick mig att tro att jag hade massor med bråttom och jag cyklade på av bara fasen och hade kramp i benen när jag kom fram - med tolv minuter till godo - alltså helt i onödan. inne i aulan, hurra - det fanns bara platser på scenen, eller podiet som det heter hos oss - detta bådar inte gott. efter två, av de totalt fyra utsatta timmarna för provtiden var jag klar och allt hade gått som en dans - bara sista frågan kvar. ohej vad jag hade svårt för den. jag blev nöjd med mitt svar och resonemang samt uträkningar och analys på den tillslut - men har nu i efterhand börjat förstå att jag antagligen har missförstått något. allt hänger på hur lärarna väljer att rätta. någon lärare som vill ha godis? men nu är jag av med det. hejdå matte b, jag har hatat dig så och jag kommer inte sakna dig en sekund - var så säker! nästa gång jag låser in mig med mina böcker, tjaa, jag vet inte riktgit. vad jag vet så är nästa prov måndagen den 21 maj. terminsprov i kemi a - hej cirkus 150 sidor, eller vad var det? men nej, jag orkar inte tänka på det just precis nu, jag tar det någon gång i nästa vecka. den här helgen vill jag umgås med folk och gottgöra dem för att jag har varit så tråkig den här veckan - puss på er!

  

nu ska jag berätta vad jag gjorde i tisdags, den dagen då jag för några få timmar tog en pause från pluggandet. jag fikade, på mitt nya favoritställe. wayne's coffe på götgatan - hej jag älskar dig! jag var där med min malin, portvinsmalin (eller lite mer formellt - borg). vi satt i några timmar, som vanligt, och pratade om sånt som resten av cafét inte vill höra, som vanligt.  bara för att göra lite reklam för det här underbara stället så kan jag säga att deras morotskaka är gudomlig, och i tisdags träffade jag även en ny kärlek - chai latte. jag har sällan smakat någonting så gott - jag rekomenderar hela min underbara bekantskapskrets att prova! ja, den här fikapausen var väl inte så speciell egentligen, den var som vanligt - underbart trevlig. anledningen till att jag tar upp just det här fallet i mängden av alla cafébesök jag och mina flicks gör i månaden är just för att det är det enda sociala jag gjort den här veckan - det var alltså en allderles för sällsynt grej för att låta passera.

i mina funderingar kring handbollen har det kommit upp ännu ett alternativ som jag - till min egen stora förvåning - seriöst överväger; hejdå handbollen. jag tycker att det är så skönt nu, att inte har massor med fast tider att hålla. jag hann plugga till det här provet, det skulle jag aldrig ha gjort annars - till exempel. jag är inte helt sönderstressad längre, vilket jag var när det var skolahemthandbollhempluggpluggplugg+sova max fem timmar - varenda dag. men jag har inte fattat något beslut ännu, och jag drar av olika skäl inte upp fler åsikter i frågan just precis nu - kanske en annan dag. men just nu ställs jag inför frågan; vad är störst? kärleken till handbollen, eller kärleken till det liv jag lever nu. det är nästan så att det gör ont i hjärtat och ögonen tåras när jag ställer mig den frågan. därför vänder jag bort huvudet och låtsas att den inte finns där. den som lever får se, fortsättning följer.

gårdagskvällen var ett stort hål i min planering - det fanns ingenting där, inte ens en bra film på tv! så för att rädda det som räddas kunde tog jag tag i situationen och tofflade mig bort till tyresö - hej jonny! efter att ha kännt mig väldigt bortglömd och bortkommen, där jag satt ensam på busshållplatsen och väntade på honom, i tio minuter så begav vi oss till hans hem. vi började titta på 8 mile, men gav upp efter underkant tio min och bytte till fun with dick and jane - den var lite bättre iaf! jonny var på bråk&rethumör, och det fick jag känna på också! han tog min mobil och skickade elaka sms (förlåt fredrik), tog allt täcke och massor med kuddar, retade mig för det mesta jag sa och så vidare. tillslut fann jag motgiftet - lilla jonny är kittlig! åhej vilken fart det blev, och till sitt försvar började han slå mig med kuddar - ajaj! det var ju inte så att jag gav upp så lätt - kudd&kittelkriget var ett faktum, liksom det träningspass vi fick ut av det. och jag säger bara det jonny, kom tillbaka när jag INTE han varit borta från träningen i tio veckor!

den här förmiddagen har jag ägnat åt att sova, äta frukost och gå promenad. det var så underbart skönt! värmen var ett faktum, liksom vårdofterna, solskenet, fågelkvittret och den allmänt sköna känslan av att röra på sig. jag gick min vanliga slinga - genom stocksundstorp, runt bockholmen ett varv, runt tivoliudden och tillbaka hem via södra bergshamra - och det var så vackert att jag var tvungen att ta en bild av stigen och vattnet framför mig nere på tivoliudden. nu väntar dessvärre lite dystrare sysselsättning - pluggpluggplugg. nationella i matte b på torsdag - och det är ju inte så att jag kan det jag ska kunna direkt, så just nu sänder jag onda tankar mot mina böcker som ligger och hånler åt mig ute i köket. jag måste också framföra lite kärlek till min ipod - den har räddat mig många gånger och jag skulle nog inte klara mig länge utan den - thank you!

det här var dagen då jossis, helt maniskt och utan egen vilja, drogs mot garderoben, bytte om till träningskläder, snörde på löpskorna, promenerade raskt fyra kilometer för att sedan börja jogga. det var inte alls meningen - jag får ju egentligen inte alls göra det för min rygg! min kondition suger och styrkan i benen är som bortblåst efter de här tio veckorna utan träning - men det var så underbart ändå! jag bara flög fram och jag var så lycklig - åh vad jag saknar att träna! jag saknar att spela handboll, gå ut och springa, gå ner på gymmet och jag saknar till och med skolidrotten ibland. jag sprang två kilometer, och det var faktiskt rättså bra tempo tycker jag ändå - mycket bättre än vad jag trodde att det skulle vara. i tolv minuter och åtta sekunder sprang jag, och jag har gått och tänkt tillbaka på de här tolv minuterna och åtta sekunderna hela dagen och kommit på mig själv med att le ett väldigt lyckligt leende och nästan rysa av välbehag - TA MIG TILLBAKA TILL TRÄNINGEN!

aaaaoui! det är fredag, och det är vår - man blir ju bara så lycklig! den här dagen har liksom bara varit bra känns det som. efter en superstart på morgonen med fruktsallad, promenad till danderyds sjukhus och en ritlektion på biologin så kunde det ju inte bli annat än bra! okej, nu ljuger jag - det finns ett undantag; pollen. hatahatahata pollen! för tillfället är mitt huvud tjockt, min näsa rinner och kliar liksom mina ögon och mina öron kliar samt har fått för sig att jag inte ska få höra bra längre, det känns som att någon har stoppat bomull i dem på något vänster. men trots detta flöt dagen på med kemi, franska, livskunskapsutvärdering, lunch med malin, klassråd, matte och massor med johan - som vanligt. senare begav jag mig mot stan, som leverantör av tre flaskor crystal, för att träffa min ölis. ännu ett aaaaoui tänkte jag, ja jag hade faktskt längtat sen i onsdags när vi bestämde vår date. men, som vanligt, så är hon den segaste människa jag känner och när jag kommer till gamla stan, där vi skulle ses, så har hn inte ens lämnat solna utan jag får vänta på henne i vad som känns som år och dag. för att utnyttja tiden gick jag till pocket shop och köpte två böcker istället -en svansk och en engelsk, allt för att utveckal och underhålla min akademiska sida.

när vi väl hade träffats, och jag hade släppt lös mina agretioner litegran, hittade vi wayne's coffe och blev väldigt glada. jag hitade en stoooor latte och en morotskak och blev ännu lite gladare. efter några timmar så hittade jag även en smörgås - mumma! det har varit en sådan där eftermiddag då det inte var tyst en sekund. det pratades om partyn, kläder, skolan, senaste erövringarna, handbollen, massa skvaller och skitnsnack såklart, sommaren och allt annat som finns att prata om en solig fredagseftermiddag på ett café vid medis. jag kom på en sak nu när jag skriver ölis, du fick inte dina pengar för derbyt idag heller - förlåt! tack så mycket för idag - du är på tok för söt älskling! <3