28/5 ONSDAG

en dag i fysikens tecken. upp sju, frukost, och sedan igång med studierna! sen satt jag, ta mig fan, fram till halv två, då jag gick ut och bara råläste i boken på balkongen - lite sol måste jag ju få på mig! och det gick nästan bra! vi har fokus på två kapitel, och det första av de två har jag faktiskt koll på nu! helt otroligt, jag har koll på så gott som ett helt fysikkapitel! sen kom nästa - då var det stopp igen.

klockan fyra var det dags för informationsmöte inför det stundande sommarjobbet - jag är ju än utav de som fått ett från kommunen. kultur - och fritidsförvaltningen. för er som inte vet vad det innebär så är det att jag ska ägna tre veckor av mitt sommarlov med att ta hand om barn. kulkul.. nivet, jag är ju inte sådär jättebra med dem. speciellt inte de där i 12-14 års åldern. jag ska jobba på solna ungdomscafé - för mig är det nästan värre än äldrevården! det är typ två som får jobba i cafét där - så jag kan ju ha turen på min sida för en gångs skull!

mötet tog bara tjugo minuter, och jag var ju beredd på det värsta och hade kirrat allt inför träningen. lycklig jag blev när jag insåg att jag hade två timmar i solnahallen framför mig. amanda fick underhålla mig via telefon ett tag, och sedan tog fysikboken över igen, samt en matlåda! tiden gick, och folk började droppa in. "öppen träning" kallade de det. det ska ju startas ett nytt damlag i höst, så nu får alla intresserade komma ner och träna. även om de inte säger att det är det så känns det ju som någon form av uttagning. trots att allt kändes super innan så gick det helt åt skogen! jag vet inte hur många skott jag bangade - mitt på målvakten bara! och noll speed i benen - kontring, vad är det? nej usch, jag tror inte jag har varit så dålig sen jag kom tillbaka till aik, faktiskt! hoppas att det är sant som de säger, att det inte var någon uttagning..

ensamheten är fortfarande ingenting jag trivs med. mormor och pappa ringer hela tiden och frågar hur det är, och mamma smsar - jag tror de har haft kontakt bakom min rygg. när jag pratar med dem känner jag mig ju bara ännu mer ensam - för att jag inte är med dem liksom. usch, låt det bara bli nästa onsdag så att mamma kommer hem någon gång! men på fredag blir det middag hos far, det blir nästa hållpunkt!




james blunt - i really want you
I really want you to really want me
but I really don't know
if you can do that.
(I really want you)
I know you want to know what's right
but I know it's so hard
for you to do that.
(I really want you)
Time's running out as often it does
and often dictates
that you can't do that.
(I really want you)
Fate can't break this feeling inside,
that's burning up through my veins.


27/5 TISDAG

nu har de åkt, mamma och leonard - och det känns helt jättehemskt. inatt drömde jag att de dog där nere, och jag kan inte få bort bilderna ur huvudet - jag är verkligen jätterädd. det var bara en dröm liksom, jag hade ju sett fram emot att vara ensam hemma, men nu vill jag bara att mamma ska komma hem igen. hur fjantigt det är har jag suttit och storgråtit nästan non stop sen de åkte, och inte har jag lyckats plugga heller. jag funderar på att ta katten under armen och flytta hem till pappa en vecka, men det skulle nog inte inte funka, jag har ju inte ens kvar någon säng där. åååh, jag vill bara att mamma ska komma hem igen! jag är så fruktansvärt mammig och sällskapssjuk - jag klarar inte av att vara ensam, det här är jättejobbigt, och det har bara gått några timmar. som ni förstår så är nästan så gott som vem som helst välkommen hit på besök, lite matsällskap och så - även sovplatser finns. mamma kom heeeeeeem!

det är så mycekt i skolan nu. jag vill bara gråta över det också, all energi är liksom slut. jag vet inte vart jag ska börja någonstans. matteprojektet och fysikprovet är de två tunga grejerna jag har kvar. till det laborationsrapport i biologi, två specialidrottspapper, en engelsk och en svensk bok ska läsas ut och skrivas om, en uppsats ska förberedas och ett beteendeprojekt ska skrivas - vad gör man? jag känner mig bara maktlös och kryper upp i soffan med min älskade lilla katt och längtar tills allt det här är över. jag känner mig så otroligt hjälplös.

jag vet att det iallafall finns en person som vet hur jag känner angående att vara ensam hemma, och jag vet hur samma person skulle känna i samma situation.

26/5 MÅNDAG

helgen var köttig på många sätt. utomhushandboll tills våra kroppar går sönder av skavsår, slag och olika former av markkontakt - själv stod jag nog för de flesta sälningarna. jag har brutala skavsår på hela fötterna, en svullen fot efter en stukning, ett stukat finger,  blåmärken och skapsår i mängder på ben och höfter, någon form av lättare whiplashåkomma i nacken och mängder med träningsvärk - men roligt hade vi! det var kanon! jag hade inte spelat handbollsmatch på 16 månader och var så sjukt taggad, och det gick ganska bra för mig ändå! men sen när är jag linjespelare? i helgen kanske? mjovars, det var ganska roligt, men jag har ju verkligen noll koll på vad jag sysslade med både i försvar och anfall! våra slitna kroppar mådde ju inte direkt bättre av att tillbringa nätterna på luftmadrasser - en säng hade varit mumma! sovsällskapet gick dock inte att klaga på; micki, och jag på en madrass - det var mys på hög nivå vill jag lova! flera gånger vaknade jag och upptäckte att micki höll om mig, oc en gång höll hon mig i handen. hon själv berättar att hon vaknat när hon legat och pillat mig i håret, och sista natten närmast attackerade hon med mig en jättehård omfamning från sidan. hanna låg tyst och snällt på andra sidan om mig och vaknade inte ens när jag gick upp och kissade mitt i natten. det var lite ensamt att gå och lägga sig själv hemma i sin egna säng igår - ge mig permanent sovsällskap!

tillbaka till skolan idag. fysik, matte och franskprov, samt en lunch med hanna - sen gick jag hem. anledningen var enkel: min kropp klarar inte en idrottslektion med friidrott, och jag behöver plugga biologi i mängder. nej, jag har inte suttit vid datorn hela tiden - men jag behövde en pause! och ikväll är det träning, någon lite lättsammare variant visserligen - tack och lov! sen är det förberedelser i form av storhandling med mor som gäller - hon och bror lämnar mig imorgon, för en vecka i grekland. jag vakren kan, vill eller får följa med - det är hennes pay back till honom för hennes och min tunisienresa i somras. de åker imorgon och kommer hem onsdag natt nästa vecka. det ska å ena sidan bli jätteskönt, och lite spännade att sköta precis allt i en vecka - jag tror inte jag har varit helt ensam hemma en hel vecka i sträck förut, speciellt inte när det inte är sommar - men å andra sidan kommer det bli ensamt. jag är inge bra på att vara ensam - jag är så rädd av mig, och sällskapssjuk! jag har ju min lilla kisse-nisse-älskling kvar hemma, men hon pratar ju inte med mig, även om jag pratar med henne, tyvärr. jag skulle gärna veta vad hon tänker ibland. en lagmiddag har vi börjat planera in till helgen - så boka in det lget så tar vi detaljerna i veckan!

Mickis - Are you brave enough? säger:

sms 1 " hej jag har hiv. testa dig. sorry gubben! "

tre veckor senare...

sms-svar " jag var negativ på hiv. "

sms 2 " men jag skojade ju bara raring! "


22/5 TORSDAG

allt fokus på handbollen nu, det är järnvägen cup helgen! för de stackarna som inte vet vad det innebär kan jag dra en liten sammanfattning: laget åker till hallsberg för att spela handboll utomhus. reaktionerna är alltid de samma; kan man spela handboll utomhus? tänk för att man kan det! sen hur bra det går beror ofta på väder och vind, och mängden klister/gräs/stenar på bollen. i nuläget ser det ut som att alla matcher ligger på gräsplanerna, men vid extremt regn kan vi bli förpassade till gruset - mindre skönt skulle jag vilja påstå! cup med två nätters övernattning kräver planering! igår var sovplatser det mest diskuterade på träningen; vilka delar madrass? vilka har ingen? vilka tar med kudde och täcke? vad sover alla i? frågorna är många! och sen kommer kläderna - vad ska vi ha på oss? matchkläder, överdragskläder och så är ju solklart, men resten då? och hur mycket av varje? underkläder och strumpor går åt i mängder! åååh!

eftersom jag har kommit in mitt i säsongen och inte har spelat några matcher har jag ingen egen tröja - jag har fått låna jennys, för hon ska inte med. nummer 22 är helgens nummer - vad är det liksom? det är för högt! tröjnummer är ju sjukt viktigt! jag ska sätta mig ner idag och försöka övertala tröjan att tycka om mig och att föra tur med sig tror jag. jag är jättenervös, redan nu! det är ju liksom så att jag inte har spelat match sen januari förra året, mina skador ni vet. och nu är det dags - äntligen! men nervös - jaa, mycket. jag hade velat känna trygghet i tröjnumret iallafall, nu är allt nytt! eller nej, inte laget - det har jag ju spelat med förr, men det var.. två år sen sist! det var faktiskt på järnvägen cup för två år sen jag spelade med det här laget sist -  i helgen blir cirkeln sluten! TAGGAAAAAAA!

jag tittade igenom mitt bildarkiv här på bloggen, och tänkte lägga in lite bilder från sommarens resa till tunisien, bara för att jag saknar det så mycket. jag saknar solen, värmen, lugnat, en vecka med mamma och en vecka långt bort från allting.där fanns även bilder på andra saker som jag saknar, bland annat en bild på mig i en klänning som jag inte kan hitta. alltså, jag efterlyser den mönstrade klänningen jag har på mig på bilden från mickis vardagsrum, ni ser nog vilken jag menar. någon som har sett min klänning någonstans?


14/5 ONSDAG

att precis komma hem från, vad jag trodde, var dagens utflykt utanför hemmet var en lättnad. en timme lacrosse ute i regnet på gräsplanen, och sedan cykel hem i ännu mera regn fick mig att bara vilja krypa upp i soffan md en latte och inte gå därifrån på hela kvällen! jag skulle se hockey och grey's och bara mysa, hade jag tänkt. mina planer på aerobics skrotade jag, med gott samvete med tanke på fredgaens gåsrus. sen slår det mig; fan, det är torsdag - jag har ju träning, utomhus! jag blir arg och ser bilden av mig själv bli allt suddigare, innan jag kommer på att det faktiskt bara är onsdag - och bilden börjar åter klarna. cirkus tre sekunder senare meddelar micki mig att vi har träning ikväll, en extrainsatt som jag verkligen inte hörde något om i måndags - och bilden tynar ännu en gång bort. men, jag är inte bitter! jag har längtat efter handboll hela dagen, och suttit och önskat mig en träning ikväll, så jag får skylla mig själv.

det finns en sorts människor som jag inte förstår mig på. ibland är de helt normala, för att sedan övergå till bitska små monster som gör allt för att sabotera varenda liten mikrometer av lycka och ljus i tillvaron. de är sjukt svåra att läsa av, spelar konstiga spel och döljer saer bakom fasader, drar sig inte för att blanda sanning med lögn och beter sig ofta väldigt klumpigt åt - jag tror helt enkelt inte att de varken tänker sig för eller förstår att de sårar folk, bara genom att vara sig själva. eller så är det inte sig själva de är, de kanske bara har tagit på sig en roll i det här underliga spelet. den sorts människor jag pratar om är såklart pojkar, eller män som vissa faktiskt är. konstigt släkte det där - tur att jag inte känner några.

8/5 TORSDAG

det som präglar mig mest just nu är helt klart två fenomen kallade pollen och pollenallergi. usch vad jag hatar det! igår sprang vi med skolan, igen. fem kilometer, även känt som "gåsrusbanan", genomfördes. till en början gick det fruktansvärt bra! massor med energi och kraft, vilket jag inte skulle ha gissat på själv. sen var det som att gå in i en vägg, fast bara halsen liksom. lungorna orkade, benen orkade, huvudet orkade - men inte halsen, det kom liksom inte fram någon luft. efter halva vägen träffade jag fuskisarna, och johan tog på sig att springa med mig, vilket var väldigt tur. hade jag sprungit ensam hade jag nog inte slutfört, av rädsla för att svimma i min ensamhet eller liknande.

när jag kom hem var jag så sjukt trött att jag bara ville lägga mig och sova bort resten av dagen. men nej, sådant är inte bra, speciellt inte när vi har biologiprov på fredag. just därför valde jag att åka och köra aerobics - logiskt va? inte direkt - men det är jätteroligt! och sedan gjårde vi någonting annat otippat, mamma och jag. vi åkte oh köpte fotbollsskor. ofta jag köper fotbollsskor liksom? det är ju så att en utomhussäsong väntar, med första utomhusträningen idag, och jag är så trött på att springa runt i mina handbollsskor, förstöra dem, och glida som om vi spelade i tallbacka. och jag har lyckats lura mig själv med mitt ömdöpande av kontakter på mobilen - blev jag chockad när fel person svarade i "mammas" mobil? jag blev livrädd..

dagens skolgång har varit minst sagt smärtfri. eller vad sägs som en timme i datorsal utan lärare + en timme fysik? ganska överkomligt om jag får säga det själv. vår fransklärare vaktar nationella i matte b, och sedan ska vi till kth med matten, och nej, jag ville inte sitta i skolan och vänta i tre timmar på det helt ensam. mycket skönt att komma hem sisådär kvart över 11, efter en promenad fårn danderyds sjukhus, men det kommer bli grymt svårt att hitta motivation för att åka iväg till kth om en och en halv timme..

5/5 MÅNDAG

idag är en såndär dag då jag känner att jag inte duger någonting till, när jag tolkar allt, precis allt, som någonting personligt negativt mot mig. och all ork är som bortblåst. efter frukosten imorse satte jag mig på sängkanten och bara satt liksom. jag tänkte att jag inte ville gå till skolan, mest för att jag inte orkade med själva åkandet tror jag. i säkert tio minuter bara jag satt där och stirrade på mig sjävl i spegeln som hänger på väggen mittemot. sedan bestämde jag mig - visst fan ska jag gå till skolan, jag ska inte ha någon frånvaro! en omklädningsrusch påbörjades, och precis när jag skulle dra på mig de svarta jeansen säger radion att det ska bli tjugo grader och strålande sol. jag tror det var där ungefär det började gå utför igen. när jag skulle byta till tights istället kom jag på att jag var tvungen att raka benen isåfall. sagt och gjort, och när jag kom ut ur badrummet hade jag redan missat bussen. jag hatar att komma försent. jag skippar hellre första lektionen än att komma 5 min sent. mamma övertalade mig att ta nästa buss iallafall, och jag gick och fixade med pollenmedicinering och ihopplock av diverse skolböcker. nästa gång jag kontrollerar klockan har jag missat även nästa buss. nu ger jag upp, det är inte min dag idag. jag kom överrens med mig själv om att jag skulle ägna förmiddagen åt matteplugg och dyka up efter lunch istället. men nej, jag bangar det. jag stannar hemma. hur mycket matte det blir får vi dock se, men jag ska göra ett seriöst fösök, det lovar jag. för att påminna både er och mig själv så har vi nationella i matte d imorgon, och på tidigare delprov har jag fått precis på poänget g och ett påäng över g - det känns som att jag behöver komma upp på säker mark - till imorgon?

att åka hem på natten är aldrig roligt, speciellt inte ensam. jag brukar göra resan så säker som möjligt, min när vi skulle hem i lördags natt orkade jag verkligen inte. vi kommer med bussen och åker förbi järva korg, varifrån man ser bergshamra, och mitt hem ligger på ett avstånd av ungefär 20 promenadminuter. planen var att jag skulle åka med bussen in till centalen, vänta en kvart och sedan ta tunnelbanan hem, vilket skulle ta ungefär en halvtimme längre tid. trots att min mor strängt förbjudit mig, trots att det inte finns några lampor och trots att gångvägen både passerar vatten och en skogsdunge så knöt jag näven hårt i fickan, la malins nummer först i samtalslistan - och började gå. jag har sällan varit så rädd, och jag både förbannade och var riktigt glad över att jag var spiknykter. trots massor med prassel i buskarna och en i panik korsad huvudled kom jag hem i ett stycke. imorse när jag läste tidningen kan jag tycka att det var riktigt bra att jag valde den där vägen ändå. vid tretiden natten mot söndag hade det varit storbråk med 40 presoner inblandade i tunnelbanan vid univeritetet. jag kan ju barasäga at tom jag hade åkt tunnelbaka hade jag varit precis där precis då.

pingstblommans betydelse: varför leker du med mina känslor?

2/5 FREDAG

gårdagen bjöd på ett underbartväder. för att utnyttja det tog jag en löptur runt brunnsviken. det var förvånansvärt lite folk ute, och knappt någon mer än jag sprang - beror det på onsdagens valborgsfirande mån tro? fyllesvin. sällskap hade jag dock, av enorma mängder björkpollen. de liksom klibbade igen både ögon, näsa och hals på mig, trots piller och ögondroppan - det var riktigt obehagligt. efter hemkomst, massa vatten och en dusch tog jag en tripp över till pappi för lite kvalitetstid med honom. handbollsfinaler för dam och herr samt en middag stod på planeringen, och vi hade det riktigt trevligt. efter slutsignal åkte jag till malin och hennes bakgård, där jag fann henne, sini, elin och sofia sittandes med filtar och en vattenpipa - vilka lodare. tjejsnack och skvaller, och massor med kyla innan jag tog bussen hem för tidigt sänggående.

dagen ska avnjutas med största andakt - en ledig vardag. andra avenyn och beck ska ses, och eventuellt ska även några mattetal avverkas, vi får ju inte glömma vad som sker på tisdag klassen.. jag ska även ta mig en vilodag från träningen idag. jag har hittat min gamla träningsdagbok på (http://www.funbeat.se/life/person/overview.aspx?PersonID=107923), nollställt den och börjat om på ny kula. den ger en förvånansvärt bra översikt, och till och med jag kan inse när det är dags för en vilodag - väldigt praktiskt det där! jag säger bara utmana mig där!

jag var inne och kikade lite på mickis blogg (http://tjugofyrasju.blogg.se), och vad hittar jag om inte "help" med beatles, text och musik. minns ni våren i nian då vi hade ensambelspel? min grupp spelade help, och helt otippat fick vi även spela upp på skolavslutningen. nervöst? nejdå, inte alls.. men det var underbart roligt! jag måste säga att jag satt ganska bra där bakom mitt piano ändå!


Help, I need somebody,
Help, not just anybody,
Help, you know I need someone,
Help!

When I was younger, so much younger than today,
I never needed anybody's help in anyway.
But now these days are gone, I'm not so self assured,
Now I find I've changed my mind, I've opened up the doors.

Help me if you can, I'm feeling down
And I do appreciate you being 'round.
Help me get my feet back on the ground,
Won't you please, please help me?

And now my life has changed in oh so many ways,
My independence seems to vanish in the haze.
But every now and then I feel so insecure,
I know that I just need you like, I've never done before.

Help me if you can, I'm feeling down
And I do appreciate you being 'round.
Help me get my feet back on the ground,
Won't you please, please help me?

When I was younger, so much younger than today,
I never needed anybody's help in anyway.
But now these days are gone, I'm not so self assured,
Now I find I've changed my mind, I've opened up the doors.

Help me if you can, I'm feeling down
And i do appreciate you being 'round.
Help me get my feet back on the ground,
Won't you please, please help me?
Help me,
Help me,
Ooooooo.

RSS 2.0