varje kväll innan, efter att jag ställt klockan på ringning och innan jag släcker lampan, skriver jag i en liten bok. jag kallar den för min kvällsbok. den är fyrkantig och olinjerad och med en blank framsida, ofta med någon enkel bild på. den första boken påbörjade jag den 22 augusti 2006, alltså över två år sedan - och hur många böcker det har blivit sen dess vet jag faktiskt inte. en sida per kväll. ibland fylls den av pytteliten text, ibland är det lösryckta meningar, lite teckningar eller något enstaka ord - det varierar. jag skriver vad jag känner för, rensar huvudet liksom - skriver av mig. ungefär som jag gör här, fast ingen annan får läsa det, och det blir aldrig lika långt.

på senare tid har jag fått sömnproblem - jag kan inte sova helt enkelt. igår ägnade jag tiden åt att läsa igenom några gamla böcker. jag läste från januari 2006 till februari 2007. tänk att det hände så mycket på ett år då! jag var tillsammans med gustav i början där. jag satt och smålog när jag läste mina två och ett halvt år gamla anteckningar om hur glad jag var och hur mysigt allt var. sedan var det hela tillvaron i skolan, med tunkis, fredrik och louise - vi hade verkligen roligt i nian. det var så roligt att läsa om allt vi hittade på och allt som hände, ibland skrattade jag riktigt gott för mig själv. sommaren var ganska lugn, vilket den brukar vara för min del faktiskt - ingenting har förändrats där. sen kom hösten och danderyds gymnasium. jag började i sam/idrottsklassen, och jag trivdes så bra!  sen helt plötsligt skrev jag att jag bytte klass - vad hände liksom? varför skrev jag inte det? vad jag dock skrev var att jag hatade min nya klass, den var så hemsk och jag ville bara där ifrån. det stämmer ju dock inte längre som tur är! redan tidigt började det komma anteckningar om johan, men jag minns inte så mycket av den tiden faktiskt. sen var det lite kalas här och var - jag skrattade hjärtligt när jag läste om en kväll ute i älta - jag tror att jag kan ha varit världens lyckligaste den kvällen? jag hade faktiskt en kort periods dejtande då också. det var rasmus den gången. jag blev så glad när jag läste om det, det bubblade nästan lite i maggropen bara av att tänka sig tillbaka - jag trivdes helt enkelt, men "underbart är kort". ännu mera johan. siginikativt för den tiden var också listor av olika slag - det var populärt i min bok! det var en hel del kärlek till handbollen också, blandat med skadeproblem och sorg över att ständigt vara petad. mamma fick, då som nu, även mycket kärlek i mina böcker.vad hände sen? jag hade bra kontakt med marcus också, vi hade tydlingen rätt ofta långa telefonsamtal, det var mysigt vill jag minnas. sedan fyllde jag sjutton, och det där hemska kalaset här ägde rum. jag önskar att det aldrig hade hänt. jag tror att saker och ting hade sett väldigt annorlunda ut då, på två olika plan. jag skulle vilja veta hur allt hade löst sig då.

lite på samma tema; jag läste lite gamla konversationsloggar igår också. tyvärr har jag ju bara en del från februari/mars och från nu på den här datorn, men det är roande att se ändå! vad jag funderar över är dock arr det inte händer lika mycket i mitt liv nu som när jag var yngre. då var det nya kärlekar hela tiden, om än kortvariga, nya bekantskaper, långa kvällsliga resor över hela stockholm, och ändå hann jag med massor med handboll och en del skola - vad hände? låt mitt liv börja bli lite levande igen!

jag pysslar runt lite här hemma och tog precis ner förra årets schema från väggen. jag får panikkänslor och pulsen stiger av stress bara av att se det. hela pappret var fullproppat med lektioner, mellan fem och sju varje dag - idag har jag en, två eller kanske tre lektioner. det är ju så värt! jag struntar i om det "känns onödigt att åka till skolan för en lektion", jag gör hellre det än att åka dit för sju! jag gick nästan in i väggen förra året, på riktigt - och nu när jag tänker tillbaka är jag förundrar över att jag klarade mig igenom det tillslut. nu har jag ju gett mig fan på att jag ska sköta mig - och det går riktigt bra - det hade det inte gjort om vi hade haft ett schema liknande förra årets. jag skulle helt seriöst kunna tänka mig att gå gymnasiet på fyra år, om alla andra gjorde det och man hade ett sådant här bra schema alla år - det gör mer än vad man tror ska ni veta!

på tal om studier så satt jag och bläddrade i lite kataloger i dag, med universitet och högskolor och sånt shit ni vet. hittills har det ju bara varit kandidatexamen i nutrition vid stockholms universitet som har gällt för mig - det är där målet för det här året ligger, men idag hittade jag något nytt. det är visserligen samma ämne, men det tilltalade mig ändå mer; dietistprogrammet. anledningen till att jag inte har hittat det förut är att det inte finns i stockholm, utan i göteborg. jag blev nästan gråtfärdig när jag pratade med mamma om det. hon är så positiv och tycker att det är självklart att jag ska flytta dit den utbildning jag vill gå på finns - men jag då? jag vill absolut inte flytta. jag kan inte bo ensam i göteborg om mindre än ett år - det funkar inte! jag tycker om nystarter - visst, men jag är inte färdig här ännu. och handbollen, jag vill inte lämna aik. det är liksom det enda trygga och fasta jag har när skolan är slut - det går inte. usch för det här säger jag bara.

axeluppdatering. den mår bättre, tror jag! den har spelat två träningsmatcher med damlaget iallafall. efter uppvärmning och enorma mängder tigerbalsam + massage fungerar den fint fram till att det kommer ett för snabbt och okontrollerat skott, men det funkar ändå. det är efteråt som det känns som att den har lämnat wo för gott. men en dags vila och den är tillbaka på banan igen. det är dock inte självförtroendet. jag vet ju att jag kan - verkligen, och jag vågar göra det, men jag vågar inte för att jag inte litar på axeln. det är lite svårt att förklara - men det är inte det där vanliga att man inte vågar på planen - jag är rädd för att gå sönder igen. jag funderar på att ta handbollsledigt på torsdag, vilket isåfall innebär att jag får en vecka handbollsfritt! förresten kanske jag ska tala om varför jag faktiskt skriver så mycket om min axel; det är för  min egen skull, för att jag ska kunna gå tillbaka och se vad jag har gjort och inte gjort och hur den har reagerat och inte. jag gjorde det när jag hade ont i ryggen, fast i en speciell bok, och det hjälpte mig mycket! dock blev det bara en mening eller så, här blir det ju mer - och det är därför ni också får stå ut med att läsa om min stackars axel!