När jag väl kommer igång, när jag väl vet vad jag ska göra och när jag väl tar tag i det då går det bra! Kemi får mig helt enkelt att må bra. Varför? Det är intressant! Tro det eller ej, men det är mer än ett skolämne. Jag blir liksom biten av det, vill veta mer, vill se sambanden, vill supa in allt som en frisk vindpust. Det gör mig väldigt glad att jag återupplever den här glädjen för kemin, med tanke på att det är vad jag har valt att rikta in min på inför hösten - om jag kommer in. Just nu sitter jag och knåpar med fördjupningsarbetet; jag läser i Maries bok om kemin bakom kosmetika och hygienprodukter, där har vi ytterligare ett ämne jag skulle kunna tänka mig att rikta in mig mot. Eller i och för sig har jag ju redan riktat mig åt det hållet i tidigare tankar. Vi får se vart jag slutar! Bara att få skriva får mig att må bra också, till och med gårdagens skrivande av laborationsrapporten fick mig att bli en ny människa!

Ebba ligger och tuggar på en pipleksaken Pipen, en blå rocka, och tittar lite anklagande på mig. Hon fick nyss en kort promenad, men tycker inte att det är speciellt kul att matte ska sitta och knappra vid datorn istället för att vara ute och leka med henne. Synd hunden, matte måste säkra sina betyg så att hon har råd att försörja oss sen! Solen skiner - matte vill också ut, egentligen. Snart vinner den anklagade blicken över kemins trollkrafter.